Genmäle till Ola Tunander av Göran Wallén

I onsdagens SvD (5/11 2014)  finns en hänvisning till en replik av Ola Tunander på <blog.svd.se/ledarbloggen>. Rubriken lyder:

”Om vi bortser från U-137, hade Sverige absolut ingenting”.

Jag var militär expert i de två av ambassadör Rolf Ekéus ledda statliga
utredningarna, ”Ubåtsutredningen” och ”Den säkerhetspolitiska
utredningen” (SOU 2001:85 respektive SOU 2002:108). I början av den
förstnämnda utredningen hade Ola Tunander medverkat som expert fram till
dess han entledigades i mitten av maj 2001.

Tunander skriver bla. ”…Medan jag satt som civil expert i Rolf Ekéus
Ubåtsutredning 2000-2001 lämnade jag över den då avhemligade utskriften
från ”Amalia-inspelningen” till de ansvariga på norsk sida. De kom
tillbaka och sa att det fortfarande varken var en nukleär eller en
konventionell sovjetisk ubåt. …

Dessa två meningar innehåller ett antal sakfel.

1.    En ljudinspelning gjordes på den tiden på ett band. Någon utskrift
kunde självfallet inte göras. Enda sättet att mångfaldiga en
bandinspelning var att kopiera bandet. Någon sådan bandkopia hade varken
Tunander eller utredningen tillgång till. Alla bandinspelningar
förvarades på MUSAC (lokaliserad till Berga Örlogsskolor).

2.    Den ljudupptagning som Tunander kallar ”Amalia-inspelningen” är
den inspelning från mikrofonlinjen i Danziger gatt som gjordes
1982-10-12 och som innehåller den 3 minuter 47 sekunder långa ljudeffekt
som vid skilda analyser klassificerats ”ubåt, elektrisk drift” (MUSAC
4723). I SVT:s program ”Uppdrag granskning” har denna sonareffekt
påståtts vara orsakad av motorseglaren Amalia, något som fått Tunander
att kalla den ”Amalia-inspelningen”. Det är emellertid på intet vis
belagt att det var motorseglaren som hade spelats in.

3.    Alla band var sekretessbelagda och det här aktuella bandet
avhemligades först i slutet av 2007.

4.    Jag har i dag kontrollerat med ambassadör Ekéus huruvida han
medgett Tunander att ta kontakt med ”de ansvariga på norsk sida” eller
om han var medveten om att någon sådan kontakt (rörande bandanalys) hade
förevarit. Han förnekade detta i båda fallen.

5.    När Tunander skriver ”De kom tillbaka och sa att det fortfarande
varken var en nukleär eller en konventionell sovjetisk ubåt” vill han
påstå dels att man från norsk sida tidigare lämnat ett analyssvar, dels
att det inte var en sovjetisk ubåt.

Från norsk sida har i media sagts att en bandkopia från oktober 1982
analyserats. Men något analyssvar har veterligen aldrig lämnats varken
till utredningen eller till MUST/MAna. I media har emellertid från norsk
sida sagts att man inte kunnat finna några sonareffekter som kunde
hänföras till ubåt. Och detta är helt naturligt, för det var inte bandet
med 3 min 47 sek-inspelningen som hade kopierats och analyserats i
Norge. På Kungliga Örlogsmannasällskapets hemsida finns en artikel som
med stor sannolikhet redovisar hur en bandkopia kom till Norge och
analyserades där (<www.koms.se/Tidskrift/Fristående artiklar>).

6.   Det går att peka på flera märkligheter i Tunanders replik. Vad har
han för grund i påståendet att nyssnämnda inspelning gjordes aktuell dag
någon gång mellan kl 14:00 och 16:30?

Avslutningsvis: Tunader har hela tiden haft som mantra att det inte i
första hand varit ubåtar från Öst utan från Väst som kränkt Sverige
under 1980- och början av 1990-talen. Tunanders ihärdigt framförda
hypotes är, att USA genom ubåtsintrång på svenskt territorium skulle
kunna påverka den svenska opinionen gentemot socialdemokratins ”mjuka
attityd” vis-avi Sovjetunionen/Ryssland (sk. Psyops). Detta får honom
att i böcker och media framföra ogrundade och felaktiga påståenden. Ovan
har lämnats några exempel.

Göran R. Wallén
Konteramiral (PA)

Comments are closed.